Nu äntligen!

Igår (lördag) så var jag Pernilla, Mafe och Diana i Kanis och åkte madrass. Sen tog jag även med dom så dom skulle få åka lite skoter. Var vääldigt uppskattat. Haha. Då jag kom hem tempade jag Vilma och helt plötsligt var tempen nere på 37,1 vilket innebar att då skulle hon valpa inom ett dygn. Så jag for hem och duschade och fixade mig lite för det var några galenpannor i Luleå som ville att jag skulle komma dit på fest. Vilket jag tänkte göra för Vilma såg ju inte alls så orolig ut. Men man märkte ju lite iaf. Men jag utmanade ödet och åkte till Lule på fest. Var ändå där till strax efter halv tolv innan jag for hem. Ja herregud vad jag har fått skratta. "Lägg ditt bröst här!" sa Pigge helt plötsligt och jag höll jävlat på dö. Han sa faktiskt att det brukade funka på tjejer. Men ja, jag vet väl it riktigt. Men moder ringde då inte något under kvällen, men tyckte ändå att det var dags att ta bilen och åka hem. Då jag kom hem så låg pappa i tvättstugan med Vilma, hon var lite orolig och så, men hon var bara i öppningsstadiet då. Men pappa låg kvar så jag fick gå och sova några timmar, vilket blev "sova" i en timme, sen där kring halv fem bytte vi av. Allt eftersom så blev Vilma mer och mer orolig. Hon började få mkt värkar och tryckte på. Men det tog ändå ett bra tag innan vattnet gick, men där kring halv sju så hade vattnet gått och Vilma började direkt på det få krystvärkar. Hon tryckte på jättebra, men segade av där ett tag så valpen for som in igen. Sen klockan fem över åtta så kom första valpen, en hane. Han var lite seg att få igång och placenta hade inte lossnat då så jag fick hålla lite i han så att det inte slet så mkt i navelsträngen. Men han piggnade till gode fort ändå. Sen så kom efterbörden. En liten stund där efter kom valp nummer två, en till hane, och fort gick det. Jag och mamma hann som inte med, mamma hade just sagt att vi kunde börja göra frukost och lämna hon en liten stund, men då jag tittade in i tvättstugan sa det bara plopp, så var tvåan ute. Även han satt fast kvar, och det länge. Tillsist var vi tvungen att klippa navelsträngen och låta efterbörden vara kvar. Väldigt kort efter det kom valp nummer tre, en tik. Som även hon satt fast, men tillsist lossnade placenta och kom ut. Sen ett bra tag efter så tyckte vi att vi såg att Vilma slukade i sig den tredje efterbörden, så ingen är kvar och det är jätteskönt. Valparna är väldigt livliga, speciellt tiken, vilket känns även det jätteskönt, är inget fel på någon. Vilma verkar må bra, lite stressad bara med det är ju fullt normalt. Sen så är hon väldigt rädd om valparna vilket också är normalt. Men ska ändå vara hemma och hålla koll det här dygnet mest egentligen för Vilmas skull. Kan ju hända att det behövs ge kalcium intravenöst, men det ser man ju imorn och så. Har fått sova en timme för ett tag sedan så jag känner mig nog lika sliten som Vilma. Sen så luktar jag valpfödsel. Haha. Har fått så mkt blod på händerna och trots att jag har tvättat dom ett tiotal gånger så känner man ändå en svag lukt. Håhå. Man får verkligen inte vara känslig för blod och slejm om man ska föda upp valpar. Rovdjur har nämligen dom blodigaste förlossningarna. Menmen. Ska försöka sova någon timme till så att jag blir människa igen. Så får jag blogga sen igen.






SMISK!

Kommentarer
Postat av: Kattis

Grattis till valparna. Skönt att allt verkar ha gott bra. Nu har ni väl fullt upp ett antal veckor framåt. Stackars Svante är bra less på Coffy och undrar vad matte och husse har släpat hem för något.

2012-02-19 @ 21:35:42
URL: http://katticke.blogspot.com

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0